Kveldsforedrag med Per Jensen

Det er med stor glede jeg kan invitere til en kveld med Per Jensen (Sverige) og forelesning om “Hundens indre liv”. I oktober gir han ut sin nye bok; “Hunden som skäms: myt eller sanning?” og boken vil være for salg denne dagen. Det kan være lurt å forhåndsbestille boken i god tid, slik at han har med seg nok bøker. Dette gjøres til meg på grosauge@online.no

Se film som omhandler boken her...

 Sted: Konnerud / Drammen

Dato: Torsdag 6. November kl 18.30 – 22.00

Pris: 450.-

Påmelding: grosauge@online.no

 Litt om boken:

"Det unika med min bok är att den sammanfattar den allra nyaste forskningen inom området. De flesta forskningsartiklar jag citerar och berättar om är publicerade de senaste 3-4 åren, och en stor andel faktiskt så sent som i år (2014). Det är en bok helt fri från råd och tips om att uppfostra och träna hundar, och fri från råd om hur man botar s k beteendeproblem. I stället handlar den bara om hur hundar tänker, känner och samspelar med människor.

Hundar har ett betydligt mer komplext sätt att tänka, känna och kommunicera med oss än vi trodde för kanske tio år sedan. De klarar avancerade mentala resonemang, inklusive enkel matematik. De kan dra slutsatser om olika problem genom att observera andra hundar och människor lösa dem och de kan imitera nya beteenden för att själva lösa ett nytt problem. De har ett känsloliv som liknar vårt eget, och upplever saker som svartsjuka, orättvisa och empati. Och ja - de skäms när de gör förbjudna saker! 

Men framförallt är de specialister på att förstå och kommunicera med människor. De kan läsa vårt kroppsspråk bättre än vi själva kan och de förstår vårt tal med en detaljnivå som är häpnadsväckande (en välstuderad hund förstår långt över 1000 ord, skiljer på ordklasser och kategorier!). De använder sitt eget kroppsspråk för att berätta olika saker för sina ägare och deras läten förmedlar nyanserade budskap om deras känslor.

Boken avlivar många myter, t ex att hundar är instinktsdrivna varelser utan förmåga till resonemang och insikt. Jag tror att den som läser boken kommer att se på hundar på ett helt nytt sätt. Åtminstone har jag själv i grunden fått min hundsyn reviderad genom att studera all den nya forskning jag beskriver.”

Om Per Jensen:

Till vardags arbetar jag som professor i etologi vid Linköpings universitet. Där leder jag en forskargrupp, som är inriktad på att förstå domesticeringens effekter på djurs beteende, och de genetiska mekanismerna bakom förändringarna. Vårt främsta studieobjekt är hönset, som härstammar från det röda djungelhönset från sydostasien, men även hunden blir en viktigare och viktigare modell. Vill du veta mer om gruppens forskning kan du läsa på vår hemsida.

På min fritid ägnar jag mig åt att skriva och föreläsa om djurbeteende och djurskydd. Mitt hjärta klappar särskilt för hundar - deras alldeles speciella intelligens, utvecklad under en evolutionärt rekordartad kort tid av samliv med människor, gör dem otroligt intressanta för en etolog. De är det levande beviset på att evolutionen formar arters beteende och psyke på det sätt som är mest gynnsamt utifrån deras levnadsförhållanden. Eftersom hundarnas viktigaste omgivningsfaktor är människorna, som i tusentals år bestämt över deras reproduktion, har de utvecklat en unik förmåga att samarbeta och kommunicera med oss.

Jag är också intresserad av de matproducerande djuren och deras förhållanden. Vi äter mer och mer kött, samtidigt som priset på det sjunker år efter år i reala belopp. Vem betalar egentligen priset för den billiga maten? Utan tvivel djuren själva. Men vi vet mycket om de behov som grisar, höns och kor har, så varför kan vi inte anpassa vår matproduktion efter den biologiska kunskapen? Det och mycket annat ägnar jag mig åt i mina föreläsningar och skriverier.

Per Jensen er virkelig verdt å høre på! Han vil forelese i 3 timer og prisen er kr 450.- pr. person. Det vil bli en pause hvor det vil bli salg av kaffe / kake og signerte bøker.

Sett av denne kvelden og ta turen til Drammen Hundesenter!

Velkommen!

 

Dette skriver Gunilla Pravitz / LiU:

Den underskattade hunden

Hundars kognitiva förmågor får till och med forskarna att tappa hakan. I höst utkommer Per Jensen, etologiprofessor vid LiU, med ännu en bok om hundars beteende.

Per Jensen
 på promenad i skogen med en golden retrieverDen första, ”Hundens språk och tankar” från 2011, klättrade snabbt på fackböckernas bästsäljarlista. Och nu är alltså nästa på gång: ”Hunden som skäms – myt eller sanning?”, där Per Jensen en än gång sätter in resultaten av ett hundratal vetenskapliga artiklar i en hundlig vardag.

Ännu en populärvetenskaplig bok om hundar! Varför då?
– Därför att det är så himla roligt att skriva dem. Och för att det finns så mycket att berätta. Varje gång jag får höra folk dra historier om kloka hundar, kan jag förklara det mesta utifrån nya forskningsresultat.

Vid sekelskiftet kom några banbrytande artiklar och sedan dess har hundforskningen internationellt formligen exploderat – och tyckas bara fortsätta. Också vid LiU och Institutionen för fysik, kemi och biologi, leder Per Jensen numera en forskargrupp, inriktad på hundar och beteendegenetik.

– Hundforskning är nog en etologs våta dröm. Vill man förstå hur djurens tankevärld fungerar, är det jättebra att ha hundar som studieobjekt. Till skillnad från alla andra djurarter är de fullständigt genomskinliga i sina beteenden, det är lätt att läsa av dem. De kan aldrig hålla masken. ”Stiff upperlip” är inget för hundar, säger Per Jensen och skrattar.

Efter 15 000 år av samlevnad förstår människor instinktivt hundars känslouttryck – och vice versa. Även små barn utan erfarenhet vet vilket hundskall som uttrycker glädje, ensamhet eller rädsla, hundar reagerar på människogråt med spontan tröst och kan tolka våra gester, ansiktsuttryck och blickriktningar.

Vi är så vana vid att ha hundar omkring oss – i Sverige finns cirka 700 000 registrerade – att vi inte ens tänker på hur märklig anpassningen mellan människa och hund är. Kanske framför allt hundarnas utvecklade förmåga att tolka människan. Ur deras synvinkel är våra beteenden nog så genomskinliga och vi är dessutom lättdresserade.

– Hundaveln visar också hur snabbt evolutionen kan gå, hur det är möjligt att förändra beteenden bara på några generationer. Rasen golden retriever gick på kort tid från att vara en mörkgul, smidig och arbetsvillig apportör till att bli en rätt bekväm sällskapshund; ljus, stor och fetlagd. Det är intressant ur forskarperspektiv. Det ger oss möjlighet att förstå hur beteendeförändringar nedärvs och till och med kartlägga vilka gener som är inblandade.

Raden av vetenskapliga experiment de senaste 15 åren visar att hundägare inte alls bara ”förmänskligar” sina älskade jyckar.

– Hundar har visat sig ha en kognitiv kapacitet som gång på gång fått forskarna själva att tappa hakan. Och det som gäller för hundar, gäller i olika grad för många andra däggdjur, inte minst husdjur. Det gör forskningsresultaten användbara på många områden.

Bland det som Per Jensen förvånats mest över är hundars förmåga att lära sig vårt språk. Då menar han inte belöningsmässigt inlärda kommandon utan ord de lär sig i bara farten.

– En psykolog i USA beslöt sig för att systematiskt lära sin hund Chaser ord. Han visade en sak, berättade vad den hette och så lekte de lite med den. Nästa dag fick Chaser en ny grej, så höll de på i flera år.

Chaser har numera ett dokumenterat ordförråd på över tusen olika grejer. Han klarar av att kategorisera dem i grupper, typ pipleksaker eller bollar. Dessutom kan han koppla ihop dem med verb och förstår skillnaden mellan att putta på något eller hämta det.

– Det intressanta är också att Chasers inlärning i princip är linjär, han visar ingen trötthet. Normalt brukar annars inlärningskapacitet plana ut.

Flinga ser dyster ut efter utebivet beröm i träning tillsammans med
 OzzyVetenskapligt mer spännande är studier som berör vad Per Jensen kallar ”theory of mind” – det finns faktiskt inget bra svensk benämning, påpekar han.

Det handlar till exempel om omvärldsuppfattning, förmåga att förstå att andra individer har andra perspektiv än de egna och att anpassa sitt beteende efter det. Eller upplevelser av mer sammansatta känslouttryck. Per Jensen ger svartsjuka, rättvis behandling eller skam som exempel på sekundära känslorna.

– Hundar reagerar till exempel, precis som vi, mot orättvisor. Det kan räcka med enkla experiment för att visa det, som att några hundar får räcka vacker tass. Alla belönas, helt ok. Ingen belönas och det är också helt ok. Men den hund som ser andra få belöning men själv blir utan, slutar med beteendet och går undan.

Aussien Flinga skäms över sönderbiten leksakAndra studier visar att hundar har stenkoll på var deras människor har uppmärksamheten. Få tar en förbjuden godsak när de ser att människan ser dem. Men är människan borta (i experimentsituationen mörklagda) kan det vara en annan sak, likaså om hundarna vet att de är ensamma.

Och här kommer skamkänslorna in i bilden. Så många hundägare upplever att hundar skäms när de gjort något förbjudet eller dumt. Är det bara inbillning?

– Skäms och skäms … Men just när hundar bestämmer sig för att sno det där godiset när de tror sig osedda, går pulsen upp liksom halterna av stresshormon. Det har man kunnat mäta. Och de allra flesta hundägare kan i en testsituation avgöra om deras hund knyckt den förbjudna kakan bara genom att titta på dem, säger Per Jensen.

Att avstå från något i väntan på något bättre, klarar också de flesta hundar efter lite träning. För människor utvecklas den förmågan vid treårsåldern.

Flinga håller ett paket korv i munen i väntan på bytut-träningHundar kan lära sig att spotta ut ett godis (i experimentsituationen lägga det i en liten låda) till förmån för ett godare godis. Eller byta ut en korv de fått när de förstått att de kan få två istället. Eller byta två korvar mot tre …
Rekordet har förstås en vallhund, som i studierna väljer att sitta en hel kvart med en korv i munnen i visshet om att den kommer att dubbleras!

Men det finns sådant som hundar inte kan räkna ut på egen hand. Till exempel att lösa omvägsproblem, som att förstå hur de ska ta sig runt ett hinder, de har rätt uselt lokalsinne och kan ha svårt att hitta hem, de förstår inte alltid att saker kan sitta ihop eller att saker inte kan gå rätt genom fasta föremål.

– Men tillsammans med människor löser de sådana problem galant, säger Per Jensen.

Han fick förra året ett prestigefullt forskningsanslag, Advanced grant, från Europeiska forskningsrådet, ERC på cirka 22 miljoner kronor. Det gav utrymme för beteendegenetisk hundforskning även på LiU.

En studie handlar till exempel om utvecklingen hos två grupper av labradorer, de som föds upp för jakt och de som inriktats mot sällskapsliv. Avsikten är att se hur den aveln påverkat hundarnas beteende och om de går att spåra i DNA.

Närmast i pipeline för publicering ligger en studie om hundarnas spontana förmåga att be människor om hjälp när de vill något de inte klarar. Dra ut en låda som innehåller tuggben, till exempel.

– Det är ett beteende som de flesta hundägare känner igen. Men alla hundar är inte lika bra på att be oss om hjälp, här finns en stark genetisk komponent som styr variationen. Den har vi undersökt.

Svartvitt porträtt utomhus i skogDet är omöjligt att bortse från hundforskningenspopulärvetenskapliga underhållningsvärde. Per Jensen har späckat schema med populärvetenskapliga föreläsningar landet runt och senast fick han tillbringa en timme i studion hos Morgonpasset i P3.

– Det var oväntat rolig upplevelse, de var både pålästa och uppriktigt intresserade. Och det finns faktiskt inget roligare än att prata om hundar.

Möjligtvis då prat i kombination med lärande. Den i särklass mest sökta enstaka kursen på LiU är just Hundens beteendebiologi, 7,5hp. Den här hösten med 1020 sökande till 90 platser (VHS statistik).

Men för Per Jensen har forskningen på hundarna även en betydligt allvarligare dimension, med återverkningar på djurhållningen allmänt.

– Den bidrar med ny kunskap som ställer oss inför moraliska dilemman och ger implikationer för hur vi kan behandla djur, till exempel för matproduktion. ”De är faktiskt bara djur som lever i nuet och inte kan tänka och känna som människor” är alltså inte längre en hållbar inställning. En gris är inte bara en blivande falukorv.